Postmodernist: det betyder att man är efter på ett väldigt bakdantande vis – men – pga favorisering – sätter sig själv först ändå. Man vill så att säga vara ’kronan på verket’ , men är det i egenskap av att ha andra som slavar för en och ’gör jobbet’, medan man själv enbart entusiasmeras av dem så länge de tjänar ens syfte. ’post’ kommer ur att man är efter, fast man ’är först’ – ’modernism’ kommer ur det att man vill unna sig själv romantikens känsloliv – genom att leva på andras arbete i ett överflöd som inte behöver befatta sig med all tidens tekniska vulgarism (utom som associar) och att man hävdar myten som man skriver – att ’det är modernt att det går till så’ för att bortförklara det för ens slavar, varför man inte ’kan’ erkänna dem offentligt.